Medveten köttkonsumtion

Kött är ett fantastiskt livsmedel med mycket järn och protein. I genomsnitt äter vi 50-55 kg kött per person och år i Sverige (källa: Livsmedelsverket). Det är ca 1 kg kött i veckan eller 145 gram kött per dag. Kategorin "kött" omfattar då nöt, gris, lamm, ren, vilt, kyckling och annan fågel.

Nötkött är en riktig klassiker i det svenska köket. Samtidigt är just nötkött det livsmedel som påverkar klimatet mest. Vill vi fortsätta äta nötkött behöver vi göra det mer klimatsmart.

Antalet nötkreatur i Sverige minskar och hälften av det nötkött vi äter i Sverige är importerat. 2018 hade Sverige ca 1,5 miljoner nötkreatur (källa: Svenskt Kött). Svenskt nötkött kommer både från köttdjur och från mjölkgårdarnas djur.

Nötkreatur och får är idisslare, vilket innebär att deras magar producerar stora mängder metangas som släpps ut. Metan är en växthusgas som anses vara betydligt mer kraftfull än koldioxid (källa: Jordbruksverket). Därför säger man att kött från just ko och får är dåliga för klimatet. En ko är alltid en ko, det förändras inte oavsett var och hur de föds upp. Uppfödningen är ännu en faktor att lägga till klimatpåverkan och därför lönar det sig att välja rätt slags kött.

De nötkreatur och får som faktiskt kan bidra positivt till miljöaspekten är de svenska naturbetesdjuren som certifieras som Naturbeteskött eller Gräsbeteskött. Övrigt svenskt nötkött och importerat nötkött utgör främst en klimatbelastning. OBS! Naturkött från Brasilien är inte ett bra alternativ.

Ledord att följa för smartare konsumtion:

• Blandfärs
• Mindre mängd
• Mycket och sällan eller lite och ofta
• Naturbeteskött

Blandfärs

Den klimatsmarta blandfärsen får vi genom att blanda den själva. Köp en förpackning nötfärs av gräsbeteskött (COOP) och en förpackning ekologisk fläskfärs. Ännu bättre är att byta ut fläskfärsen mot ekologisk hönsfärs som kommer från svenska värphöns.

Den svenska ekologiska blandfärsen som finns att köpa färdig är såklart ett bättre val än ren svensk nötfärs, men då är nötköttet inte certifierat naturbeteskött. Importerad nötfärs är aldrig ett klimatsmart eller djuretiskt val.

Mindre mängd

Enligt Livsmedelsverket äter vi svenskar i snitt 1 kg kött per vecka (nöt, gris, lamm, ren, vilt, kyckling). Av hälsoskäl bör vi hålla oss till max 500 gram rött kött och chark per person och vecka (källa: Livsmedelsverket). Rött kött omfattar nöt, gris, lamm, ren och vilt.

För planetens skull bör vi äta en total köttmängd om max 500 gram per person och vecka (källa: WWF). Då omfattar det rött kött och chark, samt kyckling och annat kött.

Mycket och sällan eller lite och ofta

500 gram kött per person och vecka kan fördelas på olika sätt. Vi kan antingen inkludera lite kött i alla måltider genom att "krydda" med kött eller dryga ut med grönsaker och bönor. Det kan även innebära att vi äter en större mängd kött vid få tillfällen och äter vegetariskt övriga måltider. Här följer några exempel:

Dryga ut:
70-75 gram kött per dag. En gryta på 500 gram kött ska räcka till 7 portioner.

• Chili con carne innehåller mer än hälften bönor och rotfrukter.
• Köttfärssåsen innehåller mer än hälften lök, krossad tomat, morot, selleri, svamp, majs.
• Olika grönsaksgrytor där en mindre andel utgörs av köttet, istället för köttgryta med lite grönsaker.

Krydda med kött:
35-40 gram kött vid 2 måltider/dag. Ett recept med 150 gram kött ska räcka till 4 portioner. Ett recept på 500 gram kött ska räcka till 14 portioner.

• Grytor och wok kan smaksättas med kryddstark korv.
• Grönsakspaj kan smaksättas med bacon, korv, kyckling.
• Pasta carbonara toppas med bacon.
• Pizza med mindre mängd kött.
• Raggmunk med bacon.
• Vegetarisk måltid med köttpålägg på smörgåsen.

Äta mycket men sällan:
Till exempel helgmiddagar, högtider, restaurang. 500 gram kött per person och vecka kan fördelas enligt följande: 125 gram kött 4 ggr/vecka. 165 gram kött 3 ggr/vecka. 250 gram kött 2 ggr/vecka.

• Fläskfilé
• Grillat
• Hamburgare dubbel
• Kotlett
• Kycklingfilé
• Köttgrytor
• Stekar
• Tacos

WWF:s Köttguide: Naturbeteskött

Naturbeteskött kommer från ungko, kviga eller stut som under betessäsongen till största del betar i gamla ängs- och betesmarker. Under vintersäsongen är djuren inne i stall och utfodras med främst vallfoder (gräs och klöver). Det vanligaste är att djuren är av köttras. Kalvarna går då med och diar sina mödrar på betet första sommaren.

Läs mer här:
Svenskt Sigill - Certifierat Naturbeteskött





WWF:s Köttguiden - Konsumentguide för kloka matval

Här kan vi få hjälp att hitta rätt kött för hållbar konsumtion av nöt, gris, lamm, kyckling, vilt. Fakta finns även om hållbara val av ägg, ost och protein från växtriket. Guiden finns att ladda ner som app i telefonen eller sparas som PDF-fil på datorn och för utskrift.

Texten nedan är hämtad från: Livsmedelsverket - Kött och miljö

• 1 kg nötkött (utan ben) orsakar 23-39 kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kg kyckling. Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet.
• När det gäller nöt är det inte någon större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell.
• När det gäller betande nötkreatur påverkar även typen av betesmarker utsläppen av växthusgaser.
• Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. 
• Nötkreatur som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap – öppna landskap – vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. Men köttproduktion kan också vara negativ för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden skog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling.

Texten nedan är hämtad från: WWF:s Köttguiden - Svenskt nötkött

• Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas.
• När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel.
• Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO₂e/kg benfritt kött. Variationen i utsläpp från köttproduktion mellan olika gårdar är stor. Utsläppen beror på hur mycket metan djuret hinner släppa ut under sin livstid, hur mycket och vilket foder djuret äter och hur gödseln hanteras. Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk. 

Klimatpåverkan med jämförande diagram

I diskussioner kring klimatet pratar man ofta om koldioxid trots att det finns många andra växthusgaser också som till exempel metan. För att kunna jämföra olika livsmedels klimatpåverkan med varandra har man gjort om alla mätningar till en gemensam enhet som kallas koldioxid-ekvivalenter (CO2-e). Siffrorna varierar och kan inte vara exakta, men trenden visar ändå på det som är viktigt för oss att förstå i sammanhanget.
Staplarna gäller för 1 kg av varje livsmedel och behöver såklart göras om för att vi ska förstå hur mycket vår mat bidrar med per portion mat. För skafferivaror gäller vikten för 1 kg torkade livsmedel, vilket innebär att siffrorna ändras lite när dessa tillagas.

Diagrammet nedan kommer från WWF:s Matkalkylatorn. Här kan man se hur enormt mycket större klimatpåverkan nötkött har i jämförelse med andra livsmedel. Vi kan också se att grädde (från ko) har nästan lika stor klimatpåverkan som fläskkött och att växtbaserad havregrädde är ett mer klimatsmart val.



Källa: WWF Matkylatorn

Diagrammet nedan kommer från Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet. Siffrorna är annorlunda, men trenden är den samma med nötkött och får i topp. Här ser vi även hårdost och fisk, vilka ofta får ersätta den minskade konsumtionen av rött kött.

Diagrammet nedan är skapat av Energirådgivningen baserat på siffror från SLU och används även av Livsmedelsverket. Diagrammet visar uträknade koldioxid-ekvivalenter för olika proteinkällor. Här får vi se flera av de vegetariska proteinkällorna som quorn, köttsubstitut (sojabiffar etc) och baljväxter. Intressant är att fågelkött och ägg är beräknade som mer klimatsmarta än quorn och köttsubstitut som båda är veganska. Valen mellan dem handlar därför mer om personliga preferenser.





Källa: SLU (2014) och Livsmedelsverket via Energirådgivningen



Naturskyddsföreningen har skapat ytterligare en variant av diagram där siffrorna kommer från Chalmers och Naturvårdsverket. I diagrammet har man förutom koldioxid-ekvivalenter per kilo livsmedel även gjort en beräkning i förhållande till livsmedlens innehåll av energi. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att förstå vad vi får ut av ett livsmedel. Även då är nötkött och lamm i topp. Vi kan även se en skillnad mellan nötkött från köttdjur och nötkött från mjölkdjur, där mjölkdjuren har än lägre klimatpåverkan än köttdjuren.


Det är skillnaden mellan den ljusa och mörka stapeln som är intressant. För nötkött och lamm kan den skillnaden förklaras som att varje kalori kostar extremt mycket mer i miljöpåverkan än andra livsmedel.

Källa: Naturskyddsföreningen (2015)

Sammanfattning


Det går alltså att äta hållbart och fortfarande inkludera kött. Valet av köttdjur och köttmängd har dock en stor betydelse för klimatet.

• Max 500 gram kött per person och vecka.
• Mer protein från fisk, fågel, vilt, ägg och bönor.
• Mindre protein från nöt, lamm, gris och ost.
• Välj svenskt naturbeteskött av nöt och lamm.
• Välj ekologiskt griskött och hönsfärs.
• Välj svensk kyckling och viltkött.
• Välj KRAV- eller MSC-märkt fisk och skaldjur.

Tillsammans kan vi göra skillnad!