Klimatpåverkan per portion
En stor del av matens klimatdebatt kretsar kring proteinkällan och främst köttet. Livsmedel påverkar klimatet genom olika typer av växthusgaser. Produktion, transport, förpackning och tillagning påverkar också på olika sätt. Alla variabler gör livsmedel svåra att jämföra med varandra. Därför har man tagit fram en gemensam måttenhet där allt görs om till koldioxid-enheter (CO2-ekvivalenter).
Att kunna jämföra olika livsmedels klimatpåverkan med varandra är ett bra sätt att öka vår medvetenhet om hållbar konsumtion. Ofta anges livsmedels CO2-e per kilo eller liter. När vi lagar mat blir dessa siffror ganska svårarbetade eftersom vi lätt äter en liter mjölkprodukter på en dag, men kanske inte äter ett kilo chark ens på en vecka.
Vi har därför tagit fram jämförande siffror som kan användas i vardagens matlagning. För proteinkällor jämför vi CO2-e per portion.
Hur stor är en portion?
- Bacon 75 gram
- Chark smörgåspålägg 15 gram
- Fiskfilé 150 gram
- Kassler, benfri, 100 gram
- Korv 100 gram
- Kyckling 185 gram
- Kött, benfritt, 100-125 gram
- Köttfärs 75-100 gram
- Skinka 75 gram
Diagrammet nedan visar CO2-ekvivalenter för några vanliga proteinkällor. Vikten anges utifrån genomsnittlig portionsstorlek. Vid val av måltid är det nu lättare att jämföra råvarorna med varanda. Vi kan se att en portion nötkött orsakar enormt mycket mer klimatpåverkan än en portion fågel- eller viltkött.
 |
|
och är sedan omräknade enligt portionsvikt.
|
I valet mellan smör och olja i matlagningen är oljan bättre för både klimat och hälsa. Som smörgåspålägg är margarin ett bättre klimatval än olika smörblandningar.
 |
|
|
Frukt är bra att köpa närodlat istället för importerat, men viktigast är att undvika flygtransporterna. Klimatpåverkan kan annars snabbt bli väldigt stor eftersom rekommendationerna gäller 250 gram frukt per dag. Flygfraktade frukt och bär orsakar enormt mycket mer CO2-e än övrig import och nordisk frukt.
 |
|
och är sedan omräknade enligt rekommenderat dagsintag.
|
I valet mellan rotfrukter och salladsgrönsaker har rotfrukterna mindre klimatpåverkan. De odlas ofta på friland i Sverige, klarar hösten utomhus och lagras hela vintern. Det innebär att de inte kräver någon extra uppvärmning eller belysning. Transporterna är också kortare. Även med grönsakerna kan klimatpåverkan bli ganska stor eftersom rekommendationerna gäller 250 gram grönsaker per dag.
 |
Sammanfattning
Genom några enkla val i vardagen kan vi styra vår egen klimatpåverkan.
- Vid val av proteinkälla, undvik nöt och lamm som har stora utsläpp per portion. Variera matlagningen med de proteinkällor som orskar mindre utsläpp.
- Dra ner på smöret och använd mer olja vid matlagning.
- Köp närodlad frukt när de har säsong, t.ex. svenska äpplen.
- Ät mer rotfrukter och kål och mindre salladsgrönsaker under vinterhalvåret.
